Denna underbara smärtläkare Henrik.

Så omtänksam jämt ,aldrig sur. Full med förståelse, fick mina blockader som vanligt Och så skrev han ett intyg, så att jag kan söka handicapstillstånd igen. Haft det sen mitten på 90 talet, en sen tog stadsträdgårdsmästarn hand om till stånden. Han kasta helt sonika det i pappers korgen(Tror man ) För mannen i fråga körde ihjäl sig och se då hitta man allt i en enda röra. Många fick svaret att man kunde ju gå..........och en sådan skulle ha hand om handikappade En sådan katastrof, han fixa ju inte ens blommor i kommun.

Ja nu har den tjänsteman som hade hand om det förrut och gått i pension kommit tillbaka. Och ska försöka bringa ordning i eländet och samtidigt lära upp en yngre att ta vid.

Va har vi någon på Nynäshamn kommun som kan tänka*S*

Nu går vi mot höst och vi på mailgruppen funderar på att träffas, ska skriva lite om våra träffar. Men det får vänta för jag har alla bilderna nerbrända och hemma i Nynäshamn.

Vi hörs igen det behövs inför den tunga mörka tiden, behöver man peppas. Och då kan det vara kul att läsa lite om hur andrar tacklar sin fibbe med hjälp av snigelkontakt och träffar fulla med bus.

Kram Änglamor.

Strulat med min räknare, men nu funkar den. I morgon skall jag till Smärtis.

Först blir det min smärt- psykiatriker Jose klockan 10, vi har känt varandra sen Sundbyberg tiden. Och håller fortfarande ihop *S*

Sen till smärtdoktorn himself han träffade jag då Kronan flyttat till St: Görans sjukhus. Men det har också blivit en gammal doktor *S* Han ger mig blockader och har fixat ett sådant morfin som inte skadar njurarna.

Annars aktar jag mig för mediciner, efter förgiftningen förra sommaren. Som faktiskt höll på att kosta mig livet. Så Henriks morfin intages bara vid särskilda tillfällen, så jag kan gå promenader utan allt för mycket värk.

Kram Änglamor

Presentation av mig

Är väl befogat eller hur*L* okey här kommer det. Heter Ulla Carlsson bor i Nynäshamn sex mil söder om Stockholm. Har nåt livet höjd punkt med plus*S* har pension sedan början på 90- talet.Är gift sedan "stenåldern"*S* Har två barn,en son och en dotter,båda är vuxna och har eget boende i Nynäshamn.

Jag har dock haft rejält tur till skillnad från många andra fibropatienter. Ja jag har skrivit en del om min sjukdoms bild i ett tidigare inlägg som ni kan läsa. Jag skadade mig som liten flicka och bröt svanskotan så illa, att jag senare i livet då det var dax för barn blev ett akut kejsarsnitt. Nästa gång var kejsarsnitt ett planerat. Senare närmare bestämt 16 augusti 1986 ramla jag på bryggan och bröt svans kotan igen.(Minns det för barnen skulle börja skolan)

Och då började helvetet, idag vet jag detta: Du fick en wiplasch skada fast i andra änden av rygg raden sa en av mina smärtläkare. Och i många år låg jag i framsätet för att jag skulle kunna åka bil. Äta gjorde jag i sängen, samma gällde allt jag skulle göra. Min dotter köpte en skinnstol med pall som jag kunde luta bakåt. Det var många jobbiga år men så småningom har det troligen växt brosk över svanskotan. Men smärtan finns där jämt, hittat sätt att sitta på. En del inte så bra,så ryggen har tagit stryk Har också en medfödd nervskada och skelett skada. Vid sidan om har jag upplevt många svåra personliga trauman, sen kom grå starren(Men den är opererad och så lyckad det kunde gå) Drabbades också av diabetes typ 2 (Hittades av min smärtläkare)

Nu har jag förmånen att bo i min makes föräldrarhem på en ö en mil söder om Nynäshamn. Och har Landsort som granne(Väderleksstation på radion) Vi med fibbe har ibland"skov"= Då vi mår sämre, i sommar har mitt kommit som ett mail i datorn. Blåst= värkande fingrar och handleder. Knäna har fått sig en dust dom med men det beror mest på upp och ner i en båt hela sommaren*L*

Om ni vill kan ni gå in i min privata blogg och läsa och kika på bilder från ön.
http://carlsson-bloggaren.blogspot.com/

Jag har också en mail grupp.
http://health.groups.yahoo.com/group/fibrolady-mengruppen/

Ja det blev en del men nu vet du lite om mig Änglamor.

Hur beskriver man sin smärta för sina anhöriga ??

Ja det är för många en svår fråga, faktum var att jag länge funderade själv. Men så kom jag på detta, ta med din anhörig. Ni ska båda knyta handen hårt, du frågar hur känns det? Du får nog svaret spänt så klart. Du har skitont. Släpp ut handen, du frågar hur känns det nu? Äsch inte spänt så klart. Min hand slutar inte utan är kvar i spänt läge fast jag släppt ut handen. Det min vän gör ont och det kallas Fibromyalgi. Muskeln står kvar i spänt läge och du kan inte få den att slappna av. I varje fall inte helt, kan vara olika spänt för hur dålig(Hur många ömma punkter du har)du mår.

Smärtläkarna tyckte beskrivningen var riktigt bra och den har hjälpt många patienter jag träffat att enkelt förklara för sina anhöriga.

Berätta gärna hur det är för dig, så kanske vi tillsammans kan hjälpa varandra.

Kram Änglamor

Så startar jag sakta men säkert!

Fibromyalgi är en kroniskt smärttillstånd, som ofta kommer i samband med andra händelse. Så som wiplasch(Ursäkta eventuell felstavning) trauman, nervskador, ja listan kan göras lång. Ja faktiskt kan psykiskohälsa ge kroniska smärtor, panikångest m.m. Numera är diagnosen Fibromyalgi godkänd av Socialstyrelsen, men hos aktiva läkare idag 17 augusti 2008 är kunnande skandalöst dåligt. På slutet av 90 talet poppade smärtkliniker upp i Stockholm, nu är dom flesta avknoppade eller övertagna av försäkringsbolag, fk m.m. för snabba utredningar.
Ju fortare dom blir av med patienterna dess bättre.

På min tid på smärtis fick jag träffa min smärtdoktor regelbundet, sjukgymnast,psykiatriker och så doktor Hypnos. Som fortfarande faktiskt finns kvar delvis i mitt liv 82 år gammal. Då fick man vård,fast alla aktiva läkare visste att detta aldrig gick över. Så försökte dom hjälpa oss att leva med smärtan. Det största var att bli trodd att min smärta verkligen fanns. Vi var inga Gnäll-bränn och sveda kärringar. För övrigt har jag träffat ett flertal män med samma diagnos, för dom var det värre. Tänker er själv.......Kärring sjukan! Men dom jag träffat har varit ytterst trevliga gentlemän, en påstod sig kunna göra raggmunk*S*. Tills det visade sig att hustrun lagade mat i sitt jobb, men nog kan han göra raggmunk om inte hans fingrar inte värker.

Man har olika s.k. triggerpunkter(ömma punkter på kroppen), jag reagerar på alla. Så min diagnos anses mycket svår,jag fick diagnosen tidigt 90 tal på Smärtklinken Kronan som då låg i Sundebyberg utanför Stockholm. Och som hade startas av bl.a Björn Brageé, han lämnade sedan Kronan på St:Görans sjukhus och öppnade egen mottagning. Och dit har faktiskt jag lyckats få in en patient, med lyckat resultat.
Om man nu kan säga så om en smärtpatient men hon fick i varje fall hjälp. Och vi har en i dag kontakt med varandra. Jag kommer med fler inlägg om min fibbe väg och hur jag kommit så här långt. Kram Änglamor

Under uppläggning!!

Vill att allt ska bli en så bra blogg, för oss med fibromyalgi(Fibbe)
Kram Änglamor.